Likabehandlingsplan

1.    Vår vision

Vår organisation främjar blandning av alla slags likheter och olikheter.  Alla barn ska ha lika rättigheter. Vi tar därmed avstånd från, och aktivt motverkar, alla typer av diskriminering och annan kränkande behandling.

Alla barn ska kunna känna sig trygga i förskolan. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle och i verksamheter som genomsyras av att alla människor är lika mycket värda. Alla – barn som vuxna har rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Varje form av kränkande behandling mellan barn, mellan ungdomar mellan vuxna och mellan vuxna och barn och ungdomar är i strid med de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på. Likabehandlingsplanens främsta syfte är att främja barns lika rättigheter och att förbygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

2.    Styrdokument

Varje enskild förskola måste upprätta en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Planerna kan dock skrivas ihop till en plan om de uppfyller lagens krav. Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Arbetet med värdegrunden är en ständigt pågående process.

FN:s konvention om barnets rättigheter:

”Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid skall komma i främsta rummet. Den talar om rätten till liv och utveckling, om barns rätt till inflytande och att få göra sin röst hörd. Barnet skall, enligt artikel 36, skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende.”

Läroplanen Lpfö 18 mål lyder enligt:

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna.”

Från och med den 1 januari 2009 ersattes barn- och elevskyddslagen av diskrimineringslagen (2008:567), som samlar innehållet från flera olika lagar om diskriminering i en enda lag.

Enligt skollagen (6 kap. 10§), är huvudmannen skyldig att skyndsamt utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor.

Lagen om förbud om diskriminering och annan kränkande behandling tydliggör och skärper verksamhetens ansvar för att främja barns och elevers lika rättigheter.I lagen förbjuds diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.  Barn och elever får även ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling som till exempelvis mobbing.

3.    Planens syfte

Syftet är att effektivt förebygga, förhindra och åtgärda kränkande behandling.

3.1 Förebyggande och främjande arbetssätt

Trygghetsarbetet i förskolan bör främst vara av främjande och förebyggande art.  ”Arbetslaget ska stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra.” (Lpfö 98 rev 2016). 

  • Det främjande arbetet handlar främst om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Att förankra respekten för alla människors lika värde och utveckla en miljö där barnen känner trygghet och kan utvecklas.
  • Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som kan finnas i verksamheten. Det är därför viktigt med kartläggning av verksamheten så att vi vet vilka mål och åtgärder som behövs varje år.

Det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och aktiva åtgärder genomförs för att motverka diskriminering.

3.2 Vad kännetecknar en kränkning:

  • Angeläget är att verksamheten är uppmärksam på när vuxna kränker barn, när barn kränker barn och när vuxna kränker vuxna. I princip gäller samma rutiner.
  • Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
  • Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer- när som helst.
  • En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande.
  • Kränkningar kan vara brister i bemötande som klart avviker från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet.
  • Kränkningarna kan vara; fysiska (t. ex slag, hårda tag, fasthållning), psykiskt (t. ex att bli hotad, trakasserad eller hånad), psykosociala (t. ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) sexuella trakasserier eller vanvård.
  • En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar (skolverkets definition).

3.3 Vad kännetecknar en diskriminering:

Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande.

Diskrimineringsgrunderna

  1. Kön
    1. Könsöverskridande identitet eller uttryck
    1. Etnisk tillhörighet
    1. Religion eller annan trosuppfattning
    1. Sexuell läggning
    1. Funktionshinder
    1. Ålder


     Definitioner:

Direkt diskriminering – ett barn eller en elev missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Indirekt diskriminering – ett barn eller en elev missgynnas genom att huvudman för skolan, rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan medarbetare tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller elev med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder.

Trakasserier – ett uppträdande som kränker ett barns eller elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxen gentemot barn, eller vuxen mot vuxen, eller barn mot barn.

Mobbning – en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga annan skada eller obehag.

Rasism – En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja och kontrollera.

Främlingsfientlighet – Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika.

Homofobi – En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck före en starkt negativ syn på homo- och bisexuellitet och homo- och bisexuella personer.

Sexism – Negativ betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln.

Övriga definitioner och mer information om lagen och dess tillämpning kan läsas i Skolverkets ”Allmänna råd och kommentarer för arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling från år 2006”.

3.4  Vem ska anmäla:

Den som är anställd, uppdragstagare, praktikant eller motsvarande eller deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom Barn och Ungdomsnämndens och Bildningsnämndens verksamhetsområde ska anmäla. Personal som i sitt arbete uppmärksammar situationer som ovan nämnts eller är tveksam om sådan situation är skyldig att utan dröjsmål kontakta sin rektor som i sin tur har ansvar för att skyndsamt utreda uppgifterna.

Dessutom kan barn som upplever sig kränkta, barn som upplever att andra barn kränks och föräldrar anmäla till personal eller rektor.

4.    Rutiner vid anmälan av misstänkt kränkning och diskriminering

Så snart kännedom om att kränkningar har inträffat ska uppgifterna skyndsamt anmälas till och utredas av rektor eller av annan person, på uppdrag av rektorn. Vid varje enskilt fall görs en bedömning av hur allvarlig kränkningen är. Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/ de som utövat kränkningen. Utredningen bör ta reda på och analysera orsakerna till den uppkomna situationen. Åtgärderna ska vidtas så att kränkningarna upphör och förhindras att fortsätta. Långsiktiga lösningar kan bli aktuella t. ex förändringar av strukturer och förhållanden på arbetslag och verksamhetsnivå. Viktigt att allt dokumenteras.

Vid uppkommen situation sker följande:

  • Samtal med personal
  • Samtal med berörda barn
  • Samtal med vårdnadshavare
  • Handlingsplan upprättas och följs sedan upp, tillsammans med vårdnadshavare och personal
  • Allt dokumenteras under ”utredningen”

Om vi inte själva förfogar över den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation bör hjälp tas utifrån.  

Om personal misstänks för kränkning av ett barn ska rektorn ansvara för utredningen. Information till hemmet bör lämnas så fort som möjligt.

Om ett barn misstänks fara illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd är förskolan skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Detta är rektorn och personalens ansvar och rektorn hanterar en eventuell anmälan.

4.1  Åtgärder vid kränkning eller diskriminering

Både akuta och långsiktiga åtgärder ska vidtas. Åtgärderna ska rikta sig till såväl den utsatte som de som utsätter och ingå i en handlingsplan. Av handlingsplanen ska framgå:

  • Beskrivning av kränkningen eller diskrimineringen
  • Vilka åtgärder kommer att vidtas (exempel på åtgärder, handledning, remiss till BUP, socialtjänstanmälan)
  • Innehållet i handlingsplanen ska beskriva hur förskolan konkret ska arbeta för att förhindra kränkningar och diskrimineringar
  • Datum för uppföljning bestäms av personal samt vårdnadshavare
  • Allt dokumenteras skriftligt
  • Rektorn är ansvarig för att en handlingsplan upprättas

5.    Värdegrundsarbete

Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som årligen revideras, kommuniceras och informeras om i olika forum som berör verksamheten, personal och rektor ansvarar för detta arbete. Planen ska innehålla en redogörelse över vad man kommer att arbeta med under verksamhetsåret, samt hur det kommer att följas upp och när.

5.1 Planerade åtgärder för år 2019 – 2020:

Våra planerade åtgärder för år 2019-20 är att vi kommer att arbeta vidare med normer och värden samt kulturell mångfald. Detta grundas på att det vi sett i vår barngrupp och vi ser att barnen behöver utveckla kunskap om kroppen och personlig integritet. Kulturell mångfald behöver vi uppmärksamma mer nu då det finns barn med olika kulturella tillhörigheter samt språk.