Likabehandlingsplan

1. Vår vision

Vår organisation främjar blandning av alla slags likheter och olikheter. Alla barn skall ha lika rättigheter. Vi tar därmed avstånd från, och aktivt motverkar, alla typer av diskriminering och annan kränkande behandling.”

Alla barn ska kunna känna sig trygga i förskolan. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle och i verksamheter som genomsyras av att alla människor är lika mycket värda. Alla – barn som vuxna – har rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Varje form av kränkande behandling mellan barn, mellan ungdomar mellan vuxna och mellan vuxna och barn och ungdomar är i strid med de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på.
Likabehandlingsplanens främsta syfte är att främja barn lika rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

2. Styrdokument

Varje enskild förskola måste upprätta en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Planerna kan dock skrivas ihop till en plan om de uppfyller lagens krav. Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Arbetet med värdegrunden är en ständigt pågående process.

FN:s konvention om barnets rättigheter:

Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus.
Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid skall komma i främsta rummet.
Den talar om rätten till liv och utveckling, om barns rätt till inflytande och att få göra sin röst hörd. Barnet skall, enligt artikel 36, skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende.

Läroplanen Lpfö98/10 strävans mål lyder enligt:

” Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning

Från och med den 1 januari 2009 ersattes barn- och elevskyddslagen av diskrimineringslagen (2008:567), som samlar innehållet från flera olika lagar om diskriminering i en enda lag.

Enligt skollagen (6 kap. 10§), är huvudmannen skyldig att skyndsamt utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektor.

3. Planens syfte

Syftet är att effektivt förebygga, förhindra och åtgärda kränkande behandling

3.1 Förebyggande arbetssätt:

• Personalens förhållningssätt – personalen som finns i verksamheten ska fungera som förebilder. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.
• Värdegrundsdiskussioner förekommer på personalmöten och i medarbetarsamtal.
• Förankring av värdegrundsarbetet sker via föräldrasamtal/möten.
• Normer och värden är ett målområde i förskolans läroplan. Målen utvärderas och revideras årligen.
• Personalen planerar och genomför aktiviteter tillsammans med barnen, för att utveckla barns förståelse för demokratiska värderingar.

3.2. Vad kännetecknar en kränkning:

• Angeläget är att verksamheten är uppmärksam på när vuxna kränker barn,
när barn kränker barn och när vuxna kränker vuxna. I princip gäller samma rutiner.

• Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera
• Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer – när som helst.
• En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande.
• Kränkningar kan vara brister i bemötande som klart avviker från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet.
• Kränkningarna kan vara; fysiska (t ex slag, hårda tag, fasthållning), psykiskt (t ex att bli hotad, trakasserad eller hånad), psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning), sexuella eller vanvård.
• En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar (skolverkets definition).

3.3 Vem ska anmäla?

Den som är anställd, uppdragstagare, praktikant eller motsvarande eller deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom Barn och Ungdomsnämndens och Bildningsnämndens verksamhetsområde. Personal som i sitt arbete uppmärksammar situationer som ovan nämnts eller är tveksam om sådan situation är skyldig att utan dröjsmål kontakta sin förskolechef som i sin tur har ansvar föra att skyndsamt utreda uppgifterna.

Dessutom kan barn som upplever sig kränkta, barn som upplever att andra barn kränks och föräldrar anmäla till personal eller förskolechef.

4. Rutin vid anmälan av misstänkt kränkning:

Så snart kännedom om att kränkningar har inträffat ska uppgifterna skyndsamt anmälas till och utredas av förskolechef eller av annan person, på uppdrag av förskolechefen. Vid varje enskilt fall görs en bedömning av hur allvarlig kränkningen är. Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Utredningen bör ta reda på och analysera orsakerna till den uppkomna situationen. Åtgärderna ska vidtas så att kränkningarna upphör och förhindras att fortsätta. Långsiktiga lösningar kan bli aktuella t.ex. förändringar av strukturer och förhållanden på arbetslags – och verksamhetsnivå. Viktigt att allt dokumenteras.

Vid uppkommen situation sker följande:
• Samtal med personal.
• Samtal med berörda barn.
• Samtal med vårdnadshavare.
• Handlingsplan upprättas och följs sedan upp, tillsammans med föräldrar och personal.
• Allt dokumenteras under ”utredningen”

Om vi inte själva förfogar över den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation bör hjälp tas utifrån.
Om personal misstänks för kränkning av ett barn ska förskolechefen ansvara för utredningen.
Information till hemmet bör lämnas så fort som möjligt.
Ärendet anmäls skyndsamt efter händelsen till skolområdeschef.
Återrapportering sker till skolområdeschef varje månad.

Om ett barn misstänks fara illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd är förskolan skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Detta är förskolechefens och personalens ansvar. Förskolechef hanterar en eventuell anmälan.

4.1 Åtgärder vid kränkning.

Både akuta och långsiktiga åtgärder skall vidtas. Åtgärderna skall rikta sig till såväl den utsatte som de som utsätter och ingå i en handlingsplan.

Av handlingsplanen ska framgå:

• Beskrivning av kränkningen
• Vilka åtgärder kommer att vidtas (exempel på åtgärder, handledning, remiss till BUP, socialtjänstanmälan)
• Innehållet i handlingsplanen ska beskriva hur förskolan konkret ska arbeta för att förhindra kränkningar
• Datum för uppföljning bestäms av personal samt vårdnadshavare
• Allt dokumenteras skriftligt
• Förskolechefen är ansvarig för att en handlingsplan upprättas.

5. Värdegrundsarbete

Förskolans uppdrag är att främja grundläggande demokratiska värderingar. Detta innebär ett arbete med värdegrunden, dvs. demokratiska värden som solidaritet, människors lika värde och jämställdhet. Värdegrunden genomsyrar hela vår verksamhet, det handlar om relationer med människor och om hur vi behandlar varandra som barn, unga och vuxna. Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Arbetet med värdegrunden är en ständigt pågående process.

5.1 Upprättande av en likabehandlingsplan

Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som årligen revideras, kommuniceras och informeras om i olika forum som berör verksamheten, personal och förskolechef ansvarar för detta arbete. Planen skall innehåll en redogörelse över vad man kommer att arbeta med under verksamhetsåret, samt hur det kommer att följas upp och när.

5.2 Planerade åtgärder från föregående år 2016-2017 var:

• Tydligare i vårt sätt att informera föräldrar
• Tydlighet i hur vi är förebilder som pedagog/förälder
• Ökat arbete kring genus.
• Ökat arbete kring kulturell mångfald.

Utvärdering av föregående plan:

Vi hade under året 2016-2017 insynsbesök på vår förskola, där vi fick synpunkter på hur vi arbetar med genus, kulturell mångfald och systematik i vårt kvalitetsarbete. Vi kommer att arbeta vidare med dessa områden under 2017-2018 där vi sätter upp tydligare mål och utvärderings områden.